Det börjar bli dags för att göra ett annat inlägg, än bara jobba på alla veckans olika fotomöjligheter. Så jag väljer att visa lite från vad som kunde upplevas under en söndagspromenad på Fjällgatan i Stockholm.
Man kan ta bussen upp från Slussen eller knata upp för Katarinabacken. När du svänger av till till vänster och uppför några trappor så passerar du Carl Antons ateljé, "Stadsgårdshissen", just precis då vi gick förbi kom en Finlandsbåt. Tegelbyggnaden är Fotografiska Muséet.
Uppe på Fjällgatan finns mycket att titta på. Här levde o skrev Per Anders Fogelström sina romaner om Stockholm. Den mest kända seriern är "Mina drömmars stad". Utsikten är gigantisk, själv har jag vad man i populärspråk kallar för "höjdskräck," så! Håller mig på gatan o dess sevärdheter.
Många boende på denna gata är konstnärer eller författare. Detta ljuvliga fönster hittade jag då kamerablicken vändes uppåt istället för utåt.
För dessa trappor, "Sista styvendes trappor" fick de arma satarna knata på väg till galgbacken o sin egen avrättning!
Ersta sjukhus ligger här eller Ersta diakonianstalt. Här bakas oblater, här ges utbildning, jobbas med familjer som har det svårt, hospis för livets slutskede och mycket mer. Ersta diakoni, ligger nog på topp i min lista om etiskt omvårdnad och omsorg. Med åren har min respekt för diakoni och vad kyrkan faktiskt gör. Mycket av det som socialtjänsten inte mäktar med eller kan utföra p.g.a. olika politiska ideologier och styrsystem.
En turistbuss har precis anlänt, tror att det är Koreaner, alla rusar ut röker och röker, kastar alla fimpar rakt ut i gatan, något vi svenskar kanske inte är så vana med idag. De tittar pekar, fotar o skrattar.
Mest facinerade är de av Finlandsbåten Cinderella som liksom vänder på en "5-öring"
OK, lite över kanten måste jag väl ändå titta, men med frusna fingrar o skräckslagen så får bilden bli som den blir.
Men sorgens fåglar bygger alltid sina bo, något har hänt, något har gjort sig illa, någon minns någon med kärlek. Så en del av det vackra är också en del av det svarta.
Så, jag vägrar fortfarande gå mer än en halvmeter nära räcket.Vandrar hemåt med minst ett dussin flera bilder som får komma till sin rätt vid andra tillfällen.
