Välkommen till min blogg

Varmt välkommen till min blogg! Jag har skapat denna för att ha lite roligt, dela foton och annat med andra intresserade. Som nämns i min profil älskar jag hundar, promenader, min lilla familj och torpet. Alla foton som visas på min sida är tagna av mig själv (IB Linnea) om inte annat anges. Min mor hette Elsa Linnea därav namnet på min blogg!
Du får gärna kommentera mina inlägg och kan välja om du vill vara anonym eller uppge en adress till egen blogg eller e-postadress.

OBS: Alla bilder i inläggen kan klickas upp till större storlek.



torsdag 29 september 2011

INDIANSOMMAR - Höst

Svampår


21 grader varmt denna dag i Kjula - makalöst! Vet inte om det kallas för Indiansommar eller Brittsommar. Det går bara inte att åka hem ifrån torpet. Svamparna står som spön i backen och jag blir på gott humör bara jag kliver ut genom dörren.

Äpplena dunsar och faller, trots besöket på musteriet Stallarholmen, hästar, grannar, rådjur, rävar och koltrastars kalasande så finns det ändåhur mycket som helst.

                               Äppelår

En dag hade jag ett äpple på biltaket då jag åkte till stan! Lite läskigt om natten då det dunsar i backen och det är absolut kolsvart ute, men nu vet jag ju med säkerhet att "spökena" bara är  Åkerö äpplen.

Ska baka en smulpaj till kvällen. Baka är bland det värsta jag vet. Därför, att inget blir så där som jag har tänkt det. Sen får det väl bli en kantarellpaj också! En får se vad som komma skall ut ur ugnen?

Nä, tycker det är bra mycket roligare med "mat och potatis".

Mitt goda humör fick mig på lite matlagningstankar - Strunta i äpplen och kantareller. Nu vill jag fixa en pasta. Hämtade färsk salvia och persilja som ännu står grön i kryddlandet. Några egenodlade tomater som äntligen rodnat. Inventerade kylskåpet, jo det här ska nog gå bra.

Carbonara en Gordon Ramsay variant  med salvia, persija, ärtor, grädde, parmsan, en skvätt vitt vin och minimal "touch" av vitlök. Sen ska det vara rimmat fläsk, men man "tager vad man haver" så det fick bli några skivor kotlettbacon.

En riktig rövarportion blev det. Så det blir väl till att frysa in hälften.

Undrar om det finns mer spännande fönster än köksfönstren på torpet, där har jag fotat harungar, badande fåglar och rävar. Bilderna kan bli lite oskarpa då fönsterrutorna är av gammalt glas men vad gör det? En rävunge som nu börjar bli stor ville också äta, så den smög bakom trädet och käkade äpplen. Som tur var befann sig jycken Mollan innomhus.


Att "världen" är lite upp och ner just nu när det gäller klimatet kan man väl lugnt påstå - Vid vägkanten växer Lupiner och en och annan maskros lyser som solen i gräset.






 Men det vackraste är ändå rosorna.

Lill Lindfors har väl aldrig varit så vacker som den är detta år. Man just undra vem är vackrast originalet eller kopian, rosen alltså! Faktiskt svårt attt avgöra. (En av mina idoler)


Nåväl, hur gick det med pajen. Svamppajen alltså? Ganska ful blev den, men grannen fick provsmaka och den var god tyckte hon. Själv äter jag inte svamp, men älskar att plocka, puttra ihop något och ge bort. Så den åker in i frysen för att komma väl till pass i familjen senare.


Äppelpajen eller smulpajen blev så ful så att den inte ens gick att fotografera. Suck!

Sen kan jag bara inte låta bli att avsluta detta inlägg med ytterligare ett väsen i vår "Herres Hage" , Islandshästen, en av de vackraste av vackert. Står nedanför i hagen. Tror kraken heter Otúr men är inte säker.

Allt för denna gång - Nu ska jag låta jycken kissa, ta på mig pannlampan och njuta en stund av stjärnhimlen. Ha det bra där ute och njut av vädret som lär vara under helgen!

måndag 26 september 2011

LADY SHAVE - Mollan klipper sig

Molly Bloggar

Det blir höst även för oss hundar - efter en mycket behaglig sommar med resor, hotell, bad med kompisen Idun så är det dags igen. Renovering inför stundande vinter - vilket för mig betyder besök hos Ajno och "håravfall"


Herre min tid - Bla!  Jag nästan lipar!


 Det måste väl ändå finnas ett lättare sätt nu för tiden. Har hört talas om både hårborttagningsmedel och små nätta rakhyvlar för damer. Men i det här fallet är matte helt obeveklig. Som tur är så är Ajno en väldigt snäll människa som älskar djur av alla de slag. Vet att hon matar rådjuren och fåglarna på vintern, ställer upp som volontär på katthemmet. Själv har hon 6 Airedalterriers. En gång i världen hade dom två sådana därhemma. De kunde ju ha varit mina kompisar. Vet att dom saknas än idag.


Hårig jag?


Min förbaskade matte som borde ta mig här ifrån, hon står i dörröppningen och fotograferar som vanligt. Jag ser henne nog i spegeln., bland alla burkar och rosetter. Ajno vill att hon ska hålla sig undan för då lyder jag bättre och ålar mig mindre.


Men Ajnos famn är så stor och varm , där kan man vila en stund och i trygghet.


Klo klippningen så klart, nästan ännu värre. Men "det börjar arta sig", säger Ajno. "Ju mer stilla du står lilla gumman, ju fortare blir du klar." Med all respekt men 13, 5 år är en hedervärd ålder på en hund och att stå så här i 2,5 tim är banne mig tröttsamt! Med all tillit och kärlekt till dig Anjo  - Men nu vill jag hem till torpet. Måste skynda till bilen så jag inte blir kvar här!



Äntligen hemma vid min matskål - sen ska jag slänga mig i bingen med sele och allt. Men visst blev jag fin!

"Tänk att hundar kan prata!" hälsar Linnea


lördag 24 september 2011

Fototriss 150 - Fönster


Jaha, veckans tema blev fönster. Tycker att jag känner igen det! Men OK det har inte funnits under min korta tid som aktiv.


Så, min första bild på fönster blir en bild tagen av min mobilkamera genom fönstret på Huddinge Sjukhus på huskroppen mitt över där min huskropps fönster, speglade sig i solskentet. OBS: H.S är nog bland de fulaste byggnader i Sverige och därmed har de de fulaste fönstren, också. M.a.o. "Fult foto, ful märkning och fult tillstånd hos fotografen"


Bökade och stökade för att fönstret var snett. Men, det var ju precis vad det var. Finns på en kulturbygnad i Wadköping i Örebro. Snett och vint, där Kajsa Vargs minne är bevarat. Utanför rinner Svartån.


Sen är väl fönster till för att tittas ut igenom - eller? Harar, gäster, kompisen Idun eller Harry? Vem vet vem som kan tänkas komma på besök! Molly, nyklippt idag, hälsar att "fy för den lede, 13,5 år gammal ska man väl ändå slippa sånt människopyssel, kan ge mig den på att jag ska badas också"

Så blev det! Linnea

måndag 19 september 2011

Stallarholmens musteri - Äppelkärlek

ÄPPLEN


Förutom att kantareller, såväl gula, svarta som trattisar, flugor, beter sig som galna och förökar sig ständigt, så kan jag lugnt konstatera att dettar är ett äppelår. Våra gamla mer än 100 - åriga äppelträd, bl.a Åkerö trädet står i full "frukt" om det nu heter så. Det dunsar och smäller på marken till rådjurs, rävars, koltrastars och harungars stora glädje. En gång i världen togs allt till vara. Men hur ända in i "jösse" namn kan en minifamilj käka äppelmos, paj och annat gjort på säkert minst 100 kg äpplen. Naturligtvis får alla ta, grannar, vänner och bekanta. Men är det äppelår så är det. Alla har lika mycket. Ett stort antal kilon är hemsläpade till Stockholm.


Detta år blev det av! Nu skulle banne mig en stor del av frukten tas till vara. Så iväg till Stallarholmens Musteri. Annonsen hade ju funnits under  flera år i såväl Stockholms tidningar som lokalpress. Måste väl  ändå provas. Så 27 kilo äpplen plockades ihop i Konsum- och ICA kassar.  2 kg ger 1 liter must.
En "redig karl" tog emot, lastade ut kassarna från bilen och allt skulle vägas in på ett rullband.


Tyvärr så måste du ha minst 200 kg egna äpplen för att få must på just dem. Så alla vi småbrukare får dela systerligt och broderligt på det som bliva må av våra lämnade skördar. Äpplena pastöriseras och tappas sen på flaskor.
Flaskor diskas för ständig påfyllning. Tyvärr kan inte musteriet sälja äppelmust till övriga hugade kunder. Ett villkor är bytet, dina äpplen blir till must som faktiskt håller för ett helt år. Helt utan tillsatser. Sen måste ju allt kylas
En otroligt intressant upplevelse blev det. Så skojigt att tala med "musteriarna" som ägnat sig åt detta sedan 1968. Först i väldigt lite skala uppe på gården, men som senare utökades och blev till en särskild musterianläggning.En säsongsbetonat verksamhet och ett familjeföretag. Läckert var ju ändå att komma hem med 3 backar/20 fl 33 cl äppelmust som nu kan räcka i ca 1 år.  En back gick självklart till våra vänner som tar hand om det mesta här på torpet när den grå vardagen verkligen är grå därhemma i Stockholm. Överfull T-bana, snoriga människor, en satans trafik som halvt stressar ihjäl sig på väg till jobbet.


Visst praktiserar man återvinning. Så alla flaskor kan pantas. Måste bara avsluta det hela med den söta åsnan som stod i sin hage och bligade då vi tog en extra sväng till Mälsåkers slott. Tror nog att han/hon tänkte - envishet, slit och släp lönar sig - tänk bara på musteriet. 


lördag 17 september 2011

Fototriss 149 - Tro Hopp Kärlek


Tro, hopp och kärlek blev temat. Det kändes inte helt lätt att knata ut en lördag i det vackra solskenet och hitta motiv. Så, jag gör som vanligt, rotar i arkivet och kör!


Denna reproduktion av "Moses i vassen" hänger ovanför en klaffbyrå på torpet. Är inte särskilt "kristen" av mig, men tavlan fanns där och jag har inte hjärta att ta bort den. Kan se hur det såg ut i början av 1900-talet och när prästen kom till "Rättarfamiljen" och höll husförhör. Med andra ord så symbolerar bilden "Tro", kvinnorna använder sig självklart av sin inneboende "list" och räddar barnet.


Hopp, framtidstro! Kan detta vara denne unge man, som så småningom står redo för framtiden. Tänkte egentligen fota några trisslotter och hoppas på en "fet" pensionsförsäkring. Med vad är det i jämförelse med unga männsikors väl och levnad.


Kan bli riktigt avundsjuk. Ett förälskat par hade troligtvis skulpterat detta "hjärta av snö", till glädje för alla oss andra. Självklart på gångvägarna i mitt  område Aspudden/Örnsberg jämte Mälaren.

Så fick det bli! Tänker tillbaka och kommer ihåg då jag i 4 - 5 klass ritade, Tro - Hopp - Kärlek som ett kors, ankare och hjärta. Tiden går och i själen är jag väl lite luttrad men ändå, nästan lika ung som då. Stundtals!

torsdag 15 september 2011

ÄLGAR - Om älgen kommer och när älgen kommer

En ganska grinig torsdag, blir inte riktigt klok på vädret. Ena stunden bara strålar solen och i den andra, vräker regnet ner. Varför grinig, jo, inser att min härliga vecka här på torpet snart är slut. Men OK, "mat och potatis" måste dock inhandlas.

Och vad står där på fältet om inte en älg! Körde genast in till vägkanten och började treva efter min kamera. Fumlade och drumlade men lyckades byta objektiv och få tag i telet. Älgen bligade och tänkte nog knata över vägen.

Men den verkade något förvirrad, ville inte riktigt bestämma sig? Tror att jag störde med min närvaro, men den ville inte ge sig av. Satte på varningsblinkersen på bilen så att bakomvarande bilar kunde sakta ner farten. Drog ner vindrutan och pekade mot fältet, samtidigt som kameraobjektivet stack ut förståss. Läskigast var när bilarna från andra hållet kom i "full fart" och kunde inte observera tjusningen och faran. Den stack iväg bakom en lite "holme" på fältet jag fortsatte att köra i krypfart. Den kom snart ut på andra sidan och igen med rikting mot vägen.


Det tog lång tid innan den bestämde sig, sprang hit och dit, men klokt nog så drog den inåt istället för ut mot vägen. Naturligtvis passade regnskuren att komma just då, så att fotoljuset försämrades betydligt.


Nåväl, det här fick mig osökt att tänka på det tillfället då älgen verkligen kom! Inte ens vår framlidna konung Gustaf den V hade kunnat missat objektet. Ca 15 m från vår veranda här på torpet stod plötsligt en älg och käkade körsbär. Till saken hör, att just då hade vi gäster som bodde i sin husvagn på södersidan. Runt omkring fanns, 2 schäferhundar, en tvååring och 5 vuxna. Reptilhjärnan slog till, fick in den egna jycken, lyckades få upp söderfönsret, väsa till gästerna, ta hunden, in med ungen, var stilla! Hämtade min kamera, då en icke digital kompaktkamera, varför bilderna är pappersframkallade och sedermera scannade. Älgen lät sig icke bero!



Så igen varför är jag grinig egentligen? Snart börjar älgjakten, inget för mig! Rådjursjakt pågår ju redan, mitt hjärta smälte därför när jag tittade ut genom mitt köksfönster och vad stod där, jo Bambi och blängde på mig med sina vackra ögon.


Nu har jag en fråga till er som eventuellt läser detta inlägg - vad är detta ? Fotsvamp, tvättsvamp eller en korall mitt i skogen?


Visst är naturen helt förunderlig - eller?

tisdag 13 september 2011

Fototriss 148 - Skugga 2


Förmodligen beter jag mig säkert regelvidrigt, som kastar in en andra fototriss. Kan inte låta bli, dels beroende av att måndagen den 12 september blev "skuggornas dag" här i Eskilstuna där jag just nu befinner mig:
Solen stod högt på himlen och det blev en sån där helt ljuvlig höstdag som jag tror vi alla önskar oss. Ett annat skäl var att jag helt överaskande vunnit en tavla av Anita som driver bloggen Ormbunke.

Blev kanonsprallig och glad. Så här kommer en snabb framtagen "Skuggtriss".


Kanalen i Torshälla, en av slussarna. Målet var att fotografera det äckliga eller det naturliga Mälarvattnet, tänkte inte så mycket på skuggan.


Väl hemkommen kånkade jag fram min torparcykel, kanske skulle jag ta en lite tur. Måste bara pumpa bakdäcket. Då såg jag skuggan igen. Så det blev en bild och konstaterad punka där bak.


Nu hade jag verkligen kommit i mitt för dagen, så kallade "skuggseende", tog en bild på den kommande hösten. Samma kanal och vad fanns där när jag tittade,  jo skugga!

Så kan det bli när man blir sprallig och bara får lust att dubbeltrissa helt oavsett bildkvalitet.

Må så gott och tack Anita Ormbunke ser fram mot min lottade gåva/Linnea


söndag 11 september 2011

Fototriss 148 - Skugga


Hade lite svårt att skilja på skugga och reflektion - men kör på en då! Tycker ofta att bilderna störs av just skugga. Letade och letade i arkivet, tänka sig det fanns inga skuggor alls. Så kan det gå när man vill "göra sig till".



Många cyklar till sin/min arbetsplats vid Södra Station i Stockholm. Ett mycket vackert och speciellt hus, byggnad. Cyklarnas skugga syns här i husfasaden. Mobiltelefonens kamera lyckades fånga bilden.


Den här bilden blir jag inte riktigt klok på. Trodde att mina ögon "spökade och bökade" när jag i fredags kväll vid 10 tiden gick ut med min kamera, telet på för att ta en bild på fullmånen bortom skogsranden. En "månskugga" - "Blue Moon" uppenbarade sig i linsen. Tog några bilder, kollade på displayen. Jo, där fanns faktiskt en "blå måne" bredvid. Skugga eller? Kanske beror det på ett gammalt UV filter?


Detta är nog mer reflektion än en skugga. Lite lek med photoshop. Kvinnan  cyklar på travhästarnas träningsbana. Ute med jycken  på väg hem efter att ha nattat hönsen, vars matte och husse har "rymt" med sin husvagn.

(Finns det någon därute som har en systemkamera Lumix G10 så skulle det vara roligt att få kontakt)