Ulriksdals Slott - En vårvinterpromenad

Den här söndagen i mitten av mars, sken solen så vackert, vår i luften, kanske? Det blåste snålt från sjön, men många besökare kunde tanka ljus och värme. Det är sällan jag befinner mig norr om stan, dvs Stockholm, men tyckte det var dags att äntligen besöka det välkända slottet och dess omtalade vackra miljö.

Skuggorna låg djupa o störande över helheten men väljer att ta med bilden ändå. Klocktornet stod sig vackert mot himlen.

De märkliga träden imponerade, skam att säga så vet jag inte vad dessa lustigt klippta och formaterade träd heter? Till vänster i bilden ser ni Orangeriet, idag ett museum.

På gamla dar har jag blivit "fönstertittare" och kan bara inte låta bli att fånga intressanta speglingar i fönster och också få ta del  i vad som kan finnas innanför.

Fotografens skalle dyker upp som en störande liten "gumma" i bilden, men OK, tyckte det blev lite roligt. Varje fönster i denna långa vackra byggnad visar upp ett inre med innehåll. Så jag fick nöja mig med eller begränsa mig till dessa två bilder. De som satt o solade sig o njöt tittade lite konstigt på figuren som klättrade försiktigt efter grusremsan som låg vid huskanten för att inte riskera att trampa på den blivande grönskan, med eventuella planterade lökar eller annat. Sen, vik av till vänster där Orangeriet tar slut, gå mot Handelsträdgården, Slottsträdgården, Njut av de vackra träden o sen. Möt våren!

Drömmar om trädgårdsprydnader som aldrig kommer att inköpas.

Här finns hur mycket fint som helst, särskilt då du bara går omkring och längtar efter våren och tänker på alla blommor, allt som finns på det älskade torpet och framför allt det som du borde göra för att få det riktigt fint.
Nä, knatar vidare, kan notera att vi verkligen befinner oss i en slottsmiljö. Här kommer damerna med taxarna och vad vore en slottsmiljö utan hästar?

Alla promenader har sitt slut, men innan vi återvänder till parkeringen så upptäcker vi lusthuset, helt konstruerat i trä. Otroligt vackert och spännande där det gömmer sig i den ännu inte grönskande naturen.

Den berömda lilla teatern Confidensen kan förstås inte glömmas. Kerstin Dellert och hennes make Nils-Åke Häggbloms "skötebarn" genom många år. Tyvärr låg skuggorna djupa så bilden blev inte vad jag önskat mig.

Men nu måste jag ge mig för denna gång, kanske återvänder jag då sommaren övergår i höst, just den dagen då himlen är klarblå och löven börjar skifta i rött, gult och orange.

Så tack och hej sa Dalahästen som välkomnar alla till en föreställning på den lilla teatern.

Ulriksdals slott - Sveriges Kungahus